!!!!!!!!!!!!
Härligt!
Vi ber om ursäkt över att ingen inlägg las upp i söndags, vi var för bakis för att göra det...
Men här kommer det iaf, en uppdate av Andreas gatufest. Bessvikna hörde vi innan att han bara skulle gå på lördagen, då jobbet, gymmet och även Kent Forslund kallade på honom. Kent är en person som Andreas aldrig sviker, så detta var inte så konstigt att han skippade dem.
Men på lördagen! Ante hade blivit frågad att köra avslutnings nummret på stora scenen, men gentleman som han är lät han det tyska heavymetalbandet Accept få det. Strongt!
Detta gjorde att Andreas bosatte sig i baren, han beställde in ett helrör och "vaskade" ett. För alla som inte vet vad "vaska" är så är en ny trend på stureplan (där Andreas bor på deltid) som innebär att man häller ut helröret i vasken för att visa att man har pengar, vilket Andreas har.
Resten av kvällen är ganska suddig för oss men rykte går att Ante drack 8 helrör men blev ändå inte full, helt sjukt...
Stureplan med Tolle
// Ledningen
En tung söndag..
Denna bild sitter ovanför ingången till Himlabadet:
Inte så konstigt kanske då de vill ha ett starkt ansikte utåt.
Jag vet att vi lovat berättelser om Antes bedrifter de senaste sju månaderna, det kommer tro mig men pga krångel med Iponen så får dem vänta. Vill vi ju ge er en ultimat upplevelse när ni läser, så vi får inte missa några guldklimpar till bilder.
Nu sken solen till, ett tecken på att Ante hör våra böner.
// Ledningen
Ps: Varje söndag kommer ett inlägg, så håll utkik!
Ah, vi är tillbaka!
Men nog om Antes gymvanor iaf för tillfället (egentligen får vi ju aldrig det).
Nej, men efter en sådan här vila, han vi fått klagomål. Inte över att vi inte bloggar, nej utan att Ante inte bloggar.
Många vilsna själar där ute, suktar efter vägledning. Vägledning som Ante såklart kan ge.
Han har lovat oss en nystart på en ny blogg, med ny design. Detta kan ju inte gå fel.
Vi känner även att ni läsare har gått miste om en hel del, detta ska såklart inte gå undan obermärkt. Sammanfattningar om Antes Studentuppvaktning och även den gången när han outscoreade hela Dragons u18 själv.
Känns bra att vara tillbaka!
Det här är en gammal blogg om Andreas Forslund
När Andreas helt plötsligt slutade blogga tyckte vi att det kändes meningslöst att fortsätta, så vi slutade lika tvärt och plötsligt som honom. En förklarning om vad bloggen handlade om fick ni i det allra första inlägget som löd:
Hej, det här är en blogg som helt ägnar sig till Andreas Forslund, men självklart ser vi att alla som älskar Andreas går in på den för att läsa om hans brister som vi tar upp, och hjälper honom att övervinna.
Vi kommer alltså att cocha Andreas genom bloggandet för att göra honom till en, om möjligt, ännu bättre bloggare. Vi kommer vara som en ''stöttepelare'' åt hans annars stabila jag, då han har skrivbrist, skrivkramp och eller träningsverk (som han oftast har då han gymmar som fan).
Vi hoppas det här ska bli en kul tid och att alla ska kunna glädjas åt Andreas utveckling!
Med Vänlig Hälsning/ Ledningen
Nu när vi i princip lagt ner så finns fortfarande vårat rika arkiv med många guldkorn från vår och Andreas storhetstid. Många uppskattade bilder, klipp och roliga inlägg finns där bak i arkivet.
Jag vill inte säga att det är slut. Men så är det - för nu. Kanske återkommer vi då och då. Jag rekomenderar er att titta in hit en gång i kvartalet, ungefär.
Tanken med detta inlägg var att få ett propert avslut. Kanske blir det så, kanske inte. Vi i Ledningen rekomenderar er att titta tillbaka till glansdagarna i väntan på bättre tider för denna blogg. Titta gärna även in på vår facebook-grupp ''Hjälp Andreas Forslund att blogga''.
Nu säger vi adjö, för kanske sista gången.
Det här har varit riktigt kul!
Med Vänliga Hälsningar// Ledningen
Ny blogg
B-day
Update av Andreas
Födelsedag
Stevie
Nej det här var hundra gånger värre. Och det var under detta lägger som jag lärde känna Andreas. Hans ensamma tankar skapade mig och nu är jag hans bästa vän. När Andreas får smaka på hundpiskan så är det jag som håller i hans hand. När Andreas tappar tvålen efter idrotten så är det jag som drar framm vasselinet. Jag är hans högra hand, på ett helt straight synsätt. Så ni som vill veta vad som egentligen händer nere i Andreas tortyrkammare eller bara vill veta om han är bög eller bara jävligt vältränad så ska jag ge er saftig underhållning.
///Stevie
Bröllop
/Ledningen
Ifall ni undra
Ifall ni undrade så går detta youtube-klipp under kategorin ''Vetenskap och teknik''.
Ni förstår själva varför.
//Ledningen
Skola på måndag
För de flesta börjar skolan nu på måndag. Och när jag tänker skola tänker jag direkt på hur grym Andreas är i skolan. Visst han går fortfarande kvar här i Sundsvall på gymnasium, men det är mest för andras skull, då han blivit ombädd att stanna, för hur skulle det gå för hans klasskamrater om han hoppade av? Inte bra, är en gissning som nog stämmer till 99%.
Det är strongt att stanna trots erbjudanden från amerikanska toppskolor, såsom Princeton, Harvard osv.
Bara lite tankar så här inför skolstarten.
// Ledningen
Det är väl basket Andreas spelar?
Det är väldigt ofta man hör hur otroligt stark Andreas är, det finns ju faktiskt även bevis på detta(se nedan). Man hör även mycket om hans bloggande hur oerhört lätt han kan skriva mästerverk efter mästerverk. Det har även gått att höra om vilken bra människa han är, men det är väl i och för sig inte så konstig med Kent Forslund som pappa och uppfostrare(läs mer om detta i inlägget "Andreas 5.9 år" i arkivet).
Detta är bara några av de saker det pratas om, men är det inte något vi glömmer? Det han kanske älskar mest av allt... basketen.
Och här i veckan här i veckan låg han i extra hård träning då det var nba-camp. Det var helt otroligt att se Andreas på sporthallens golv. Det var ett under att han ens kunde springa, med tanke på att han tränade nonstop hela veckan. Trots detta dunkade han alley-oops hela veckan, ganska imponerande med tanke på att han endast är 172 cm lång. Men det är Andreas, han som fått hela Sundsvalls uppmärksamhet...
// Ledningen
Fundering klockan 10.31
Sen så vill jag lätta mitt hjärta lite och berätta att jag vaknade med en sån sjuk ångest. Vad gjorde jag igår tänkte jag.. VAD I HELVETE GJORDE JAG?! Ingenting - nä, jag tränade inte ens ett stenhårt gympass igår, inte heller sov jag på någon form av hårt underlag. Dessutom vaknade jag utan någon som hälst bakfylla. Vad ska Andreas tro nu? Han har sagt till mig att leva på gränsen till döden hela tiden, att alltid välja de extrema förhållandena, och jag lovade att jag skulle lyda honom. Jag sa ''Får jag chansen att spendera nätten på en hård, blöt och kall asfaltsplätt så tar jag den varige gång!'' Men nu? Nä, fy fan.
Jag äcklas av mig själv //Ledningen
