Möte med andreas Del 1
Hej, nu är stunden äntligen här! Stunden där jag, Jakob "En viss del av ledningen" Åberg skall presentera mig själv och berätta om mina erfarenheter då det gäller Andreas.
Min berättelse börjar en kall och dunkeln vinterdag i februari för två år sedan. I 15 års ålder hade jag inte längre några förhoppningar och drömmar om livet, att allt var meningslöst och jag frågade mig själv djupa frågor så som, "vad är meningen med livet?" eller "finns det någon gud?". Mor min försökte på bästa sätt att uppmuntra mig hon lagade alltid mina gamla favoriträtter, som lasagne eller kanske tacos. Men jag vägrade äta detta och min kost bestod till större delen av bröd och vatten. Mitt liv och min själ såg länge ut att inte ha något hopp tills en dag, en dag som visade sig skulle förändra mitt liv.
Dagen till ära började som vanligt, klockradion ringde och det första som slog mig var "hur skall jag försöka ta mitt liv idag?", tanken hade slagit mig nu i en vecka och piller såg länge ut som ett bra alternativ. I alla fall så pallrade jag mig tillslut upp ur sängen, gick till köket. Mamma sa glatt hej och godmorgon, men jag gav henne bara fingret. Jag tog mig en hårdbrödsmacka utan något på, inte ens ett glas vatten var jag sugen på denna morgon. För lite tid att slösa på detta och för onödigt. Jag satt mig sedan på sängen och drog på mig mina livlösa kläder, ett par byxor och en vit t-shirt. Stoppade nycklar, och pengar i fickan, sedan tog jag på mig mina loafers och gick min väg. Mamma ropade hej då, men som vanligt gav jag bara tillbaka fingret.
Vägen till skolan var lång, lång och kall. Pantera ljöd i mina hörlurar "REEEESPECT, FUCK!" medans jag återigen började planera mitt framtida självmord. Väl framme vid skolan såg bemöttes jag av de vanliga loskorna mot panna och ansikte, vad spelade det för roll egentligen? Mitt liv hade ju inte längre någon mening och jag det brydde mig inte alls, jag lät de spotta och spotta tills jag var tvungen att skrapa bort saliven med mina långa naglar för att kunna se....
Samhälle stod på schemat denna morgon och jag in i lektionssalen, den vita känslokalla lektionssalen. Där vi skulle lära oss om saker så att v i skulle kunna få betyg, för att sedan kunna få det där kontorsjobbet vi alltid drömt om och köpa volvo, skaffa fru, köpa hund och två barn. Kalle och Emma.
Lektionen gick fort, trots att den gått två timmar.
Sedan gick jag ner för lunch.....
